En inblick i Kico Wigrens värld

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren är en konstnär som ofta arbetar med rörelse i sina verk. Konstenheten var på besök i Kicos ateljé i Gåshaga längst ut på Lidingö och fick en inblick i Kicos värld.

Sedan december 2014 har Kico testkört en prototyp i sin ateljé. Det är en del av det verk som ska gestalta ett av ljusschakten på det nya sjukhuset. Verket innehåller stora skivor av aluminium som skall sättas i rörelse med hjälp av nitinoltråd. Tråden som skall styra rörelsen ser tunn ut i förhållande till det arbete den skall utföra. Vanligtvis sträcker metall som utsätts för värme eller spänning ut sig, men med Nitinol är det precis tvärtom. Tråden kontraherar då tillförsel av värme får atomerna i legeringen att packa sig mer kompakt. Resultatet blir en långsam rörelse. Med rätt ström och spänning ska nitinoltråden få membranen som hänger i ljusschaktet att röra sig sakta som om de leviterade.

Kico Wigren:
– Utgångspunkten i det här verket är viktlöshet och balans. Och så ville jag leka med och samtidigt inte täcka det ljus som försöker ta sig ned i ljusschaktet.

Tråden ska hålla i många år, eller en evighet enligt tillverkaren, om man ser till att den inte blir överbelastad. I viss mån går det att öka hastighet och tempo i rörelsen genom högre strömtillförsel, men överbelastar man nitinoltråden, försvinner minnesmetalleffekten och tråden kan i värsta fall tröttas ut på ett par dagar.

Det membran som hänger i Kicos ateljé har som sagt, trots att den både utsatts för hög ström och en mycket intensivare cykel för rörelsen, fungerat fint i snart ett år.

– Det är en trygghet att kunna testa det här och se att det funkar, menar Kico. Det fina med den här tekniken är att det inte behövs någon avancerad mekanik, motorer eller andra saker som låter. Bara en lite dosa som programmeras att förse nitinoltrådarna med rätt mängd el under exakt rätt tidsintervall.

Nästa steg i arbetsprocessen är att få alla membran/årsringar utskurna. Det sker genom vattenskärning hos en leverantör i Kungsängen. Vattenskärning är en metod som lämpar sig för alla typer av material som påverkas negativt av hög värme. Fördelen med vattenskärning i det här fallet är att formförändringar orsakade av värme elimineras då strålen av vatten inte hettar upp det material som den skär. Något som är viktigt när man skär så delikata mönster i just aluminium som har låg smältpunkt.

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren, Årsringar

Materialet i membranen är aluminium och axlarna som de skall balansera på är gjorda i axelstål. Det är sju membran i schaktet och storlekarna varierar något men är ca 2.20 m i diameter i snitt. Kico har arbetat tillsammans med flera ingenjörer för att få till en konstruktion som är så tunn, smidig och hållfast som möjligt:

– Det finns något vackert i att det är en så enkel konstruktion på de delar som skapar rörligheten. Jag är också mycket nöjd med hur formen på membranen vuxit fram. Från början kändes det svårt att finna en rationell tillverkningsmetod. Men efter många arbetstimmar och finlir så är resultatet en kontrollerbar och exakt tillverkning av en elegant slutprodukt. Jag tycker nu att jag lyckats med det jag strävade efter, nämligen att det skulle bli så tunt och lätt som möjligt och samtidigt på alla sätt väldigt hållbart.

Membranen kommer att få en varm, nästan glödande bronsaktig färg vilket kontrasterar fint mot de lite kalla och dova nordiska tonerna i sjukhusets interiör. Den långsamma rörelsen som varje membran kommer utföra är av samma karaktär. Men när och hur ofta rörelsen kommer att ske är helt individuellt för varje membran. Respektive cykel för membranen styrs av en programmerad slump. På det viset är händelseförloppet oförutsägbart.

Det kommer även att finnas en ljuslåda på schaktets botten för att säkra att ljusschakten fyller sin funktion som arkitektonisk ljusbärare. Kico hoppas att ljuset även kommer bidra till att verket framhävs under alla tider och väder.

Innan året är slut kommer alla membran att vara färdiga och genomgå tester i full skala. Därefter ska de färgas och förberedas för en så enkel installation som möjligt. Enligt plan ska verket installeras på sin slutgiltiga plats senast i oktober 2016.

– Jag har lärt mig mycket av den här arbetsprocessen, menar Kico. I en sådan här process, som mer kan liknas vid konstproduktion, så är det mycket förberedelser och grundliga utvärderingar för att alla praktiska aspekter av konstverket skall fungera. På det konstnärliga planet så har det mest lärorika och intressanta varit att bearbeta form och hållfasthet i samarbete med ingenjörerna. Förståelsen för skillnaden att skapa konst och att producera konst är en insikt som jag kommer bära med mig.

Mer om Nitinol:

Det var en svensk vid namn Arne Ölander som år 1932 först observerade en minneseffekt hos en legering av guld och kadmium. En tid senare 1961 upptäckte William Beuhler vid US Ordnance Laboratory (NOL) en minneseffekt hos en nickel-titan-legering. Produkten kallades för Nitinol, ett akronom för nickel, titan och NOL. Under 60 och 70-talet upptäcktes senare minneseffekter hos flera olika legeringar av titan, koppar, järn och guld.

Nitinoltråd kallas även muskeltråd är en favorit hos robotbyggare och teknikintresserade. Den används inte ofta i rent praktiska sammanhang men ibland för saker som ska öppnas och stängas sakta så som till exempel takluckor i växthus.

När temperaturen i tråden överstiger ca 70 grader C, kommer trådens metalliska struktur att ändras och den nya atomstrukturen är mera kompakt än den gamla varpå tråden drar ihop sig. Atomstrukturen kommer att gå från martensitisk fas till austenitisk fas. Det rör sig inte om några stora ändringar, ca 3-5 % är normalt. Det räcker dock för att åstadkomma en rörelse.

NASA använder idag Nitinol bland annat i sina satellitantenner. För att satelliten skall få energi krävs att solen lyser på satellitens solpaneler. Dessa är dock ganska stora och löper stor risk att slås sönder av meteoriter som flyger omkring. Därför vecklas solfångarna endast ut då solens strålar träffar satelliten. Värmen från solen gör då att temperaturen i Nitinoltråden går över 70 grader C och då tråden dras ihop vecklas solpanelerna ut.

Foto: Anna Molander
Bild 1: Kico vid en modell av verket Årsringar
bild 2: Kico vid en prototyp av ett membran

Detta inlägg publicerades i Gestaltningsuppdrag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s