Följ med

Nu går arbetet med de konstnärliga gestaltningarna in i ett nytt spännande skede. En hel del börjar bli klart och det allt kommer på plats i sjukhusets första färdiga del där den första patienten tas emot i slutet av året. Med detta avslutas bloggen så följ med oss till Kulturförvaltningen: Nya Karolinska Solna och följ arbetet där.

Information och kontakt: Cecilia von Schantz, Kommunikatör Nya Karolinska Solna på Kulturförvaltningen, Stockholms läns landsting E-post: cecilia.von.schantz@kultur.sll.se Telefon: 08-123 37 864

Publicerat i NKS byggprojektet | Märkt , , , | Lämna en kommentar

En drömsk innergård

Konstnären Bianca Maria Barmen är främst känd som skulptör, men arbetar också med akvareller, teckningar och fotografi. Hennes meritlista är lång och utöver ett stort antal utställningar har hon gjort flera offentliga gestaltningar. På Nya Karolinska Solna har Bianca fått ett uppdrag för en innergård där hon arbetar med verket Vilande våg. 

I sin konst skildrar Bianca ofta scener och möten. I sin gestaltning på NKS ska hon placera fyra bronsskulpturer i en formation. Den ena har formen av en inrullande våg och den andra av ett sittande barn som vänder ansiktet uppåt. Vågen är ca 80 cm hög och 130 cm lång. Det sittande barnet är ca 85 cm högt, alltså ett uppförstorat barn i förhållande till ett verkligt barn. Barnet och vågen står på innergårdens luftintag och det kommer att vara 3 till 4 meter mellan objekten vilket gör att luftrummet mellan dem laddas som på en scen.

Dessa två delar är nu på väg att färdigställas och på bilden nedan står Robert Cassland på Maiale konstgjuteri i Malmö, vid en färdig gjutning av Barmens våg. Vågen ska nu ciseleras och sedan patineras. Nedan ser vi också en bild av flickan som Barmen arbetat fram och nu ska ta form på för att sedan gjutas hos Robert.

Vågen och gjutare Bianca Barmen Vilande våg

 

Utöver dessa två skulpturer innefattar verket två objekt på eller bredvid betongplattorna vid planteringsytorna och träden på gården. Den ena skulpturen i form av två kuber av olika format, staplade på varandra och med en groda högst upp och den andra bestående av fyra kuber av olika format som ska ligga något förskjutna ovanpå varandra som i en balansakt. Dessa mindre skulpturer är tänkta att samspela med de omgivande träden och växterna, såväl som med skulpturerna på luftintaget.

Flickan - Bianca Barmen Vilande våg

Bianca arbetar ofta med ensamma gestalter som kombineras i små grupper. Grupperna bildar drömlika scenarier där djur, människor, hus eller andra föremål förhåller sig till varandra på en begränsad yta. Storleksförhållanden spelar ofta en viktig roll i Bianca Maria Barmens skulpturvärld. Ett stort sittande barn omges av små hus. En mycket liten hare blir gigantisk i förhållande till andra figurer. Sammanhanget anspelar på en berättelse eller historia och betraktarens förs in i Barmens drömska värld.

Skulpturerna till verket Vilande våg kommer att vara färdiga i mars nästa år och därefter sker installation på NKS någon gång under våren/sommaren 2016.

Foto: Bianca Maria Barmen
Bild 1: Detalj av Vilande våg
Bild 2: Detalj av Vilande våg

 

Publicerat i Gestaltningsuppdrag | Lämna en kommentar

Filmare utsedda för skissuppdrag

NKS_exterior

Nu har beslut tagits om vilka filmare som går vidare till skissuppdrag för dokumentationen av konsten på NKS.

De tre filmarna/teamen är:

Malcolm Noble, Sandpiper films
Jacob von Heland och Johan von Reybekiel, Telltales och Zebrapa Productions
Anette Sidor och Jerry Carlsson, Verket produktion

I januari 2016 utses en av dessa för uppdraget.

Bild: White Tengbom Team

Publicerat i Skissuppdrag | Märkt , | Lämna en kommentar

Visning av de fyra första konstverken på Nya Karolinska Solna

Jesper framför kristall

Kulturförvaltningens konstenhet driver arbetet med konstnärliga gestaltningar i vården. Idag genomfördes en visning av de fyra första verken inne på det nya sjukhuset.

Konstsatsningen inom NKS-projektet är i full gång och i de många projekten finns såväl konstnärer som sitter vid skissbordet som de som håller på att färdigställa sina gestaltningar. I konstprojektet planeras ett 50-tal fasta gestaltningar, alltså verk som skapas specifikt för en viss plats i sjukhuset. Utöver det kommer ett stort antal enskilda verk att köpas in och verk ifrån de äldre sjukhusbyggnaderna på området kommer att flyttas över till de nya byggnaderna. Sammanlagt räknar man med ett tusental verk.

Martin West, projektledare Kulturförvaltningen, samordnar konstprojektet:

– Konstsatsningen på Nya Karolinska Solna är en viktig del av sjukhusets övergripande ambition att sätt människan i centrum. Konsten ska bidra till en miljö som känns omhändertagande och stimulerande. Den kan väcka fantasin och hjälper människor att se möjligheter. Astrid vid sitt verk Skylight

I samband med visningen installerades det fjärde konstverket på det nya sjukhuset. Det är den internationellt erkända konstnären Astrid Krogh som färdigställde sitt verk Skylight för ett av ljusschakten. Astrid bor och arbetar i Danmark och är utbildad på Institute for Product Design. Astrid är en av Danmarks största konstnärer just nu och har haft uppdrag för såväl Parlamentet som det Kungliga Biblioteket i Danmark. Hon kallar sig textildesigner men arbetar med moderna material så som ljus och teknologi.

– Eftersom det här schaktet är stängt upptill, helikopterplattan är placerad på taket, ville jag ta in himlen och låta ljuset skifta över dagen. Jag ville göra ett meditativt konstverk där ljuset långsamt rör sig över hela skalan, från gryning till solnedgång, från mjukt vitt till starkt purpurfärgat, säger Astrid Krogh om sitt verk Skylight.

Under sommaren färdigställdes de tre första verken på sjukhuset: Jesper Nyréns Kristall, en glasfasad för akutentrén, Fredrika Linders Ljusschakt, Without Boundaries, samt Anna Berglunds Picta Hortum för innergården i den första byggfasen. Tidigare har Kristoffer Zetterstrands mosaik Ager Medicinae för garaget i den
separata teknikbyggnaden invigts, men idag var alltså det första tillfället att se de första verken på plats inne i det nya sjukhuset.

Konstnären Jesper Nyrén bor och arbetar i Stockholm. Jesper har sin utgångspunkt i måleri och hans verk undersöker gränsen mellan figuration och abstraktion och målningens förhållande till det omgivande rummet. I verket Kristall har han arbetat med glaspartier färgade som kristaller för att skapa en levande och vacker vägg som också fungerar som insynsskydd för de som besöker akutmottagningen.

– Jag arbetat med speglingar och symmetrier som skapar bilder i det organiska mönstret. Bilden på de stora glasen är uppbyggd med skiftande transparens i färgytorna, vilket gör att upplevelsen av verket förändras med ljusets skiftningar och människornas rörelse innanför och utanför glaspartiet, berättar Jesper.

Under våren och sommaren installeras ytterligare gestaltningar på Nya Karolinska Solna och när sjukhuset öppnar hösten 2016, är de allra flesta på plats.

Vårdmiljöerna utgör ett kulturarv
Vårdmiljöerna inom Stockholm läns landsting rymmer en fantastisk kulturskatt. Runt omkring på mottagningar, vårdcentraler och sjukhus kan patienter, personal och anhöriga uppleva över 70 000 konstverk – en av landets största samlingar av modern och samtida konst. Det är den så kallade enprocentregeln som bidrar ekonomiskt till konsten. 1937 beslutade Sveriges riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas på konstnärlig gestaltning. När storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att även landstinget skulle tillämpa procentregeln, men med upp till 2 procent av produktionskostnaden. Tack vare det har Stockholms läns landsting idag ett av landets största och mest mångfacetterade innehav av offentlig konst vilket utgör ett rikt kulturarv.

Foto: Gary Fabbri
Bild 1: Jesper Nyrén framför sitt verk Kristall
Bild 2: Astrid Krogh vid sitt verk Skylight

Publicerat i Gestaltningsuppdrag, NKS byggprojektet | Märkt , | Lämna en kommentar

En inblick i Kico Wigrens värld

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren är en konstnär som ofta arbetar med rörelse i sina verk. Konstenheten var på besök i Kicos ateljé i Gåshaga längst ut på Lidingö och fick en inblick i Kicos värld.

Sedan december 2014 har Kico testkört en prototyp i sin ateljé. Det är en del av det verk som ska gestalta ett av ljusschakten på det nya sjukhuset. Verket innehåller stora skivor av aluminium som skall sättas i rörelse med hjälp av nitinoltråd. Tråden som skall styra rörelsen ser tunn ut i förhållande till det arbete den skall utföra. Vanligtvis sträcker metall som utsätts för värme eller spänning ut sig, men med Nitinol är det precis tvärtom. Tråden kontraherar då tillförsel av värme får atomerna i legeringen att packa sig mer kompakt. Resultatet blir en långsam rörelse. Med rätt ström och spänning ska nitinoltråden få membranen som hänger i ljusschaktet att röra sig sakta som om de leviterade.

Kico Wigren:
– Utgångspunkten i det här verket är viktlöshet och balans. Och så ville jag leka med och samtidigt inte täcka det ljus som försöker ta sig ned i ljusschaktet.

Tråden ska hålla i många år, eller en evighet enligt tillverkaren, om man ser till att den inte blir överbelastad. I viss mån går det att öka hastighet och tempo i rörelsen genom högre strömtillförsel, men överbelastar man nitinoltråden, försvinner minnesmetalleffekten och tråden kan i värsta fall tröttas ut på ett par dagar.

Det membran som hänger i Kicos ateljé har som sagt, trots att den både utsatts för hög ström och en mycket intensivare cykel för rörelsen, fungerat fint i snart ett år.

– Det är en trygghet att kunna testa det här och se att det funkar, menar Kico. Det fina med den här tekniken är att det inte behövs någon avancerad mekanik, motorer eller andra saker som låter. Bara en lite dosa som programmeras att förse nitinoltrådarna med rätt mängd el under exakt rätt tidsintervall.

Nästa steg i arbetsprocessen är att få alla membran/årsringar utskurna. Det sker genom vattenskärning hos en leverantör i Kungsängen. Vattenskärning är en metod som lämpar sig för alla typer av material som påverkas negativt av hög värme. Fördelen med vattenskärning i det här fallet är att formförändringar orsakade av värme elimineras då strålen av vatten inte hettar upp det material som den skär. Något som är viktigt när man skär så delikata mönster i just aluminium som har låg smältpunkt.

Kico Wigren, Årsringar

Kico Wigren, Årsringar

Materialet i membranen är aluminium och axlarna som de skall balansera på är gjorda i axelstål. Det är sju membran i schaktet och storlekarna varierar något men är ca 2.20 m i diameter i snitt. Kico har arbetat tillsammans med flera ingenjörer för att få till en konstruktion som är så tunn, smidig och hållfast som möjligt:

– Det finns något vackert i att det är en så enkel konstruktion på de delar som skapar rörligheten. Jag är också mycket nöjd med hur formen på membranen vuxit fram. Från början kändes det svårt att finna en rationell tillverkningsmetod. Men efter många arbetstimmar och finlir så är resultatet en kontrollerbar och exakt tillverkning av en elegant slutprodukt. Jag tycker nu att jag lyckats med det jag strävade efter, nämligen att det skulle bli så tunt och lätt som möjligt och samtidigt på alla sätt väldigt hållbart.

Membranen kommer att få en varm, nästan glödande bronsaktig färg vilket kontrasterar fint mot de lite kalla och dova nordiska tonerna i sjukhusets interiör. Den långsamma rörelsen som varje membran kommer utföra är av samma karaktär. Men när och hur ofta rörelsen kommer att ske är helt individuellt för varje membran. Respektive cykel för membranen styrs av en programmerad slump. På det viset är händelseförloppet oförutsägbart.

Det kommer även att finnas en ljuslåda på schaktets botten för att säkra att ljusschakten fyller sin funktion som arkitektonisk ljusbärare. Kico hoppas att ljuset även kommer bidra till att verket framhävs under alla tider och väder.

Innan året är slut kommer alla membran att vara färdiga och genomgå tester i full skala. Därefter ska de färgas och förberedas för en så enkel installation som möjligt. Enligt plan ska verket installeras på sin slutgiltiga plats senast i oktober 2016.

– Jag har lärt mig mycket av den här arbetsprocessen, menar Kico. I en sådan här process, som mer kan liknas vid konstproduktion, så är det mycket förberedelser och grundliga utvärderingar för att alla praktiska aspekter av konstverket skall fungera. På det konstnärliga planet så har det mest lärorika och intressanta varit att bearbeta form och hållfasthet i samarbete med ingenjörerna. Förståelsen för skillnaden att skapa konst och att producera konst är en insikt som jag kommer bära med mig.

Mer om Nitinol:

Det var en svensk vid namn Arne Ölander som år 1932 först observerade en minneseffekt hos en legering av guld och kadmium. En tid senare 1961 upptäckte William Beuhler vid US Ordnance Laboratory (NOL) en minneseffekt hos en nickel-titan-legering. Produkten kallades för Nitinol, ett akronom för nickel, titan och NOL. Under 60 och 70-talet upptäcktes senare minneseffekter hos flera olika legeringar av titan, koppar, järn och guld.

Nitinoltråd kallas även muskeltråd är en favorit hos robotbyggare och teknikintresserade. Den används inte ofta i rent praktiska sammanhang men ibland för saker som ska öppnas och stängas sakta så som till exempel takluckor i växthus.

När temperaturen i tråden överstiger ca 70 grader C, kommer trådens metalliska struktur att ändras och den nya atomstrukturen är mera kompakt än den gamla varpå tråden drar ihop sig. Atomstrukturen kommer att gå från martensitisk fas till austenitisk fas. Det rör sig inte om några stora ändringar, ca 3-5 % är normalt. Det räcker dock för att åstadkomma en rörelse.

NASA använder idag Nitinol bland annat i sina satellitantenner. För att satelliten skall få energi krävs att solen lyser på satellitens solpaneler. Dessa är dock ganska stora och löper stor risk att slås sönder av meteoriter som flyger omkring. Därför vecklas solfångarna endast ut då solens strålar träffar satelliten. Värmen från solen gör då att temperaturen i Nitinoltråden går över 70 grader C och då tråden dras ihop vecklas solpanelerna ut.

Foto: Anna Molander
Bild 1: Kico vid en modell av verket Årsringar
bild 2: Kico vid en prototyp av ett membran

Publicerat i Gestaltningsuppdrag | Lämna en kommentar

Utlysning konstuppdrag – inriktning mot film- och videokonst

wapfyblii0ddfbsieq6u

Stockholms läns landsting bjuder in konstnärer för att anmäla intresse till två konstuppdrag på universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna.

Det ena uppdraget syftar till att konstnärligt gestalta ett antal korridorsutrymmen vid sjukhuspersonalens omklädningsrum. Det andra gäller utvecklingen av en digital plattform för konstnärligt innehåll som tillgängliggörs via TV-skärmar på vårdrummen. Båda uppdragen har en inriktning mot film- och videokonst. Läs mer på vår webbplats där du också anmäler intresse.

Du vet väl om att kulturförvaltningen har en facebooksida? Där kan du följa vad som händer inom hela vår verksamhet: facebook.com/Kulturforvaltningen

Bild: Korridor, universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Illustration: White Tengbom.

Publicerat i Gestaltningsuppdrag, Utlysningar | Märkt , | Lämna en kommentar

Besök i Birgitta Burlings ateljé

Mitt val Objekt före vax Birgitta_ beskuren

Konstnären Birgitta Burling har fått uppdraget att gestalta en innergård på det nya sjukhuset. Innergården ligger i anslutning till sjukhusrestaurangen och är den av innergårdarna som det går att vistas på.

Verket ” De två – av samma” består av två abstrakta skulpturer i aluminium som tar plats i gårdens uterum. Gården i två nivåer inhyser även restaurangens uteplats och ett grönområde och verket samspelar med de olika komponenterna på plats.

Birgitta har just färdigställt en ”plugg”, det vill säga en skulptur som är den modell som man i nästa skede kommer att ta form av och gjuta ifrån. Skulpturen Birgitta är färdig med är gjord i frigolit och har ett vaxtäcke som gör att den går lätt att ta form ifrån. Frigolitskulpturer skickas nu till ett litet gjuteri i Tyskland där de kommer att gjuta själva skulpturerna.

Vi besökte Birgitta i sin ateljé för att se modellerna innan de skickades vidare för nästa steg i produktionsarbetet.

–  Jag har försökt att få natur och kultur att samsas i min gestaltning. Det finns en motsägelsefullhet i formerna mellan den hårda ytan och den yttre mjukheten.

Birgitta har varit noga med att välja gjuteri och kom till sist fram till det lilla gjuteriet i Düsseldorf där man har stor erfarenhet av att arbeta med konstnärer och den tekniska skicklighet som hon önskar. Även om det är första gången som Birgitta arbetar med dem har de till exempel den engelska skulptören och Turner-prize vinnaren Tony Cragg som uppdragsgivare.

När formerna i frigolit och vax anlänt till gjuteriet börjar de att arbeta fram en form som sedan ska användas för att producera skulpturerna. När skulpturerna väl är gjutna ska de svetsas ihop, slipas och poleras. De färdiga verken ska bli högblanka och på så vis fördela ljus och livlighet på innergården. Verket ska installeras i maj nästa år i samband med att den husdelen färdigställs.

–  Den blanka ytan speglar den omgivande arkitekturen och alla som rör sig på innergården. Verket kan även ”ta ned” en blå himmel eller ett moln som rör sig. Jag vill att det ska kunna skänka flykt och tröst. Det ska fungera både intimt och på avstånd samtidigt.

Kulturförvaltningens Martin West är projektledare för Birgittas gestaltning:

– Det är ett spännande projekt som Birgitta arbetar med tillsammans med oss. Birgitta, som ursprungligen är målare har ett speciellt uttryck som skulptör. Att kunna få ta del av dessa icke föreställande former i rejäla volymer och i det här speciella sammanhanget är jätteintressant. Hon har också varit mycket noggrann i sin process och provat verket i både skala och material för att nå dit hon ville. Jag tycker att det är roligt att konstnärer i våra stora gestaltningsuppdrag får möjlighet att pröva sina uttryck och genomföra projekt som inte är möjliga utan en beställare.

Publicerat i Gestaltningsuppdrag, Pågående projekt | Märkt , | 1 kommentar